Välkommen
in i det nya
kontorslandskapet
I ett arbetsliv under omstöpning har Coronapandemin haft en ketchupeffekt på hyr man ser på det nya kontorslandskapet. Från att ha sett hemarbete som en intressant möjlighet har plötsligt många av oss hamnat framför laptopen på köksbordet och kapat mycket av våra band till det gamla kontoret. Det var en dröm för många innan pandemin, men mycket tyder på att det inte är en optimal lösning på frågan om arbetsflexibilitet.
Kontorslandskap.
Om sanningen ska fram så är det ett begrepp som är ganska belastat. Det kan lätt frammana bilden av en tämligen steril lokal, befolkad av män i vit skjorta och slips och kvinnor med tvådelad dräkt och hornbågade glasögon. Det är en bild som har sitt ursprung i den period då vi tog steget från tillverkningsindustri till tjänstesektor. Eller, enklare uttryckt, när vi klev över tröskeln mellan verkstadsgolvet och kontoret. Sedan dess har oerhört mycket hänt när det gäller de redskap som står till buds för att vi ska kunna sköta våra arbeten. Men navet kring vilket arbetet roterat har ändå alltid varit detsamma: kontoret.
Frihet är nyckeln
Det är först under senare år som vi kollektivt har börjat upptäcka att den teknologi som står till vårt förfogande öppnar dörren för en ökad frihet på många plan i våra arbetsliv. Vi befinner oss i början av en revolution av vår yrkesvardag. Det är inte en revolution i traditionell mening, där en samhällsfraktion tilltvingar sig rättigheter på en annan fraktions bekostnad. Istället handlar det om hur arbetsmarknadens alla parter ser möjligheter att vässa sin ekonomi, sina produkter och de bakomliggande arbetsvillkoren på en och samma gång. Och allt bygger på samma faktor: frihet.
De digitala nomaderna intar scenen
Vi har idag en arbetsmarknad som i långt högre grad ställer krav på den enskilda individen än vad som var fallet för några årtionden sedan. Den trygghet som brukade belönas med guldklockor för ett halvt århundrades trogen tjänst är inget som eftersträvas idag. Många byter karriär ett flertal gånger under sina yrkesliv, och mycket av arbetsmarknadsinitiativet har skiftat från arbetsgivare till arbetstagare. Istället för att vänta på att något företag ska söka efter vår arbetskraft, så erbjuder många sin kompetens åt företagen, baserat på en teknologi som inte kräver något fysiskt utrymme på företaget. Det är en arbetsform som befinner sig någonstans mellan traditionellt kontorsarbete och en konsulttjänst. Man talar om digitala nomader.
I samband med att dessa digitala nomader dök upp på arbetsmarknaden var det bara en tidsfråga innan företagen skulle inse vilka vinster som kunde göras med flexiblare bemanningsformer. Hyresavin för ett stort traditionellt kontorslandskap skulle kunna kapas, och de anställda skulle kunna erbjudas en långt större flexibilitet. Färre kontorsmöbler skulle behöva införskaffas och arbetstagarna skulle slippa många timmars arbetspendling. Istället för att arbetet skulle sköljas ner med hektoliter av företagssponsrat kaffe skulle den enskilde kunna avnjuta sin egen kopp Nespresso vid hemmets härd.
De digitala nomaderna gick i spetsen för utvecklingen mot friare former för vårt arbete. Idag har de fått en bred skara efterföljare i vad som beskrivs som generation Z eller milenniegenerationen; de unga arbetstagarna som tar yrkeslivet in i framtiden.
Det fysiska mötet är oumbärligt
Mitt i de allt vanligare funderingarna om flexiblare arbetsvillkor kom sedan Coronapandemin. Vad som var en försiktig försöksverksamhet blev plötsligt ett mantra. Vi skulle alla arbeta hemifrån, så mycket vi bara kunde. Ungefär var tredje av Sveriges fem miljoner arbetande personer har följt uppmaningen om hemarbete under pandemin, enligt en stor undersökning gjord av bland annat universiteten i Lund och Göteborg. Och två sanningar har hamnat i blixtbelysning.
Vi klarar alldeles utmärkt att arbeta hemifrån. Men vi klarar inte av att isoleras.
Låt oss ta en titt på hur läget var innan pandemin bröt ut. I en undersökning presenterad på våren 2019 av Linkedin, svarade hela 85% av respondenterna att flexibilitet i frågan om var och när arbetet skulle bedrivas skulle komma att vara en avgörande faktor för var man i framtiden valde att arbeta. 77% menade att en ökad flexibilitet skulle ge en bättre balans mellan arbete och fritid och 54% ansåg att de skulle vara mera benägna att stanna hos en arbetsgivare om denne erbjöd flexibilitet.
Tidningen Chef fastställde i samma veva att 80% skulle tacka nej till ett arbete som inte var flexibelt i frågan om var och när arbetet skulle bedrivas.
Det var så frågorna ställdes innan Coronapandemin. Och det var så svaren såg ut då.
Om vi istället tittar på en alldeles färsk undersökning från fastighetsbolaget Castellum, så dyker en annan siffra upp som är mycket intressant i sammanhanget. Den siffran säger oss att 87% av de tillfrågade vill gå tillbaka till kontoret när pandemin är över. Allra mest längtar de unga efter en återgång.
De ansvariga för undersökningen drar slutsatsen att enskilt arbete på distans är här för att stanna, men att det fysiska mötet är en oumbärlig ingrediens i våra arbetsliv.
Intressant nog finns det också en undersökning, gjord av Europeiska institutet för beteendevetenskaplig analys, som slår fast att extroverta personer är bättre rustade än introverta att arbeta hemifrån. Det betyder förstås inte att de extroverta uppskattar att beskäras i sina kontakter. I ställer är det så att de redan har en stor skara kontakter och därför klarar en frånvaro från kontoret bättre, medan arbetsplatsmötena utgör en större och viktigare del av de mänskliga kontakterna för de mera introverta.
Under alla förhållanden är det i mötet mellan människor som affärsidéer föds. Den lösning man själv inte ser, den ser någon annan. Den input man själv har saknas på andra håll. Så hur ser då den optimala lösningen ut för var vi bäst bedriver vårt arbete?
Ett svar på den frågan kan vara de kontorshotell som börjar dyka upp lite varstans omkring oss. Här satsas det på att erbjuda en representativ miljö som tillgodoser möjligheten att genomföra ett affärsmöte på ett kvalitativt sätt på samma gång som den enskilde tillförsäkras en ergonomiskt och tekniskt optimal arbetsplats. Även om det kan kännas mysigt att fälla upp laptopen på köksbordet och dra igång dagens arbete bland frukostsmulorna, så är det inte en långsiktigt hållbar lösning.
Ett arbetsliv på resande fot
I den bästa av världar har man alltid nära till sitt kontorshotell, ett home away from home, oavsett var man befinner sig. På samma sätt som man kan känna igen sig på ett Espresso House, skulle man kunna tänka sig en kedja av kontorshotell, där man alltid är garanterad en plats, där man kan skala upp eller ner sitt utrymme efter behov – och där man har ett antal mötesplatser utanför den egna modulen där möten mellan människor, kanske från väldigt olika arbetssektorer, kan bidra till att forma motorvägar av de enkelriktade gatstumpar vi alla i någon mån representerar.
I en sådan värld kan ett företag hitta sin nästa anställde precis var som helst, och låta dennes kvalifikationer vara viktigare än var han eller hon bor. Med ett utbyggt system av kontorshotell kan man teoretiskt tillbringa hela sitt arbetsliv på resande fot, men anställd i samma företag. Det vore en möjlighet som säkert skulle tilltala åtskilliga.
Och det skulle ge begreppet kontorslandskap en helt ny innebörd.
Huvudkontoret har två kontorshotell i Helsingborg och erbjuder företag attraktivt kontorslösningar oavsett behov. Läs mer på Våra kontorsalternativ för att se vad som passar ert företag.